Parkrun årets samhällsprojekt 2019
Friidrottsföreningen Parkrun vinner utmärkelsen Årets Samhällsprojekt 2019 av Dagens Industris tidskrift ”Sport & Affärer”. Tidningen utser varje år (utöver årets samhällsprojekt) Årets idrottsevenemang, årets idrottsförening, årets idrottsarena, och årets idrottssponsor.
Motiveringen lyder:
”Motionskonceptet Parkrun har under det senaste året växt och etablerats på nya orter med över 10 000 registrerade deltagare, mycket tack vare det enkla och inkluderande konceptet som bygger på att alla kan vara med under roliga och trygga förhållanden. Genom att varje vecka samla människor med olika bakgrund som kostnadsfritt kan gå eller löpa en utsatt sträcka i parkmiljöer eller grönområden, gör Parkrun en viktig insats för folkhälsan.”
”Vi är oerhört glada!”
Deri Thomas, som är ansvarig för Parkrun Sverige, tog emot priset:
STOCKHOLM 191205
Sport & Affärers pris 2019
©Sören Andersson
Foto: Sören Andersson
– “Vi är oerhört glada över att våra evenemang har fått detta erkännande. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade i att få Parkrun att växa inom landet – till alla som har hjälpt till som volontärer och alla fantastiskt engagerade individer som har varit en del av kärngrupperna vid våra nio nuvarande event. Vi ser fram emot att starta upp nya evenemang under 2020 och att välkomna ännu fler personer att upptäcka våra gratis 5km-event varje lördagsmorgon,” sa han efteråt.
Friidrottskanalen träffade Deri under Haga Parkrun 2018, och träffade dessutom grundaren för Parkrun, Paul Sinton-Hewitt.
Intervju med Deri
Intervju med Paul
Vill ni veta mer om Parkrun? Gå in på deras hemsida.
Haga parkrun fyller 2 år!
Lördagen den 25 augusti fyllde Haga parkrun två år. Men de fyller inte bara två år, de fyller en även funktion, för många människor och för folkhälsan, på olika sätt en gång i veckan. Varje lördag kl. 09.30 under två år har människor samlats i Hagaparken för att umgås, ha roligt, testa formen inför ett lopp, stressa ner….helt enkelt det som passar bäst för en själv under en löprunda på 5 km.
En solig morgon i maj besökte Svensk Friidrott och Friidrottskanalen parkrun i Hagaparken, Stockholm. Aktiviteterna var redan i full gång kl. 9.00 och människor strömmade så sakteliga in. Alla volontärer på plats fick instruktioner från dagens ”run-ledare” om vad som skulle förberedas inför loppet som skulle gå av stapeln kl. 9.30.
Stämningen under hela eventet var fantastisk och man kände sig välkommen. Kanske blir det en speciell atmosfär när alla arbetar ideellt och är där för samma sak – att aktivera sig och ha roligt.
Parkrun är ett 5 km lopp med tidtagning, för den som vill. Varje lördag kl. 9.30 kan man springa loppet på de ställen i Sverige som de hunnit etablera sig på.
Parkrun är verkligen något för alla. Om du t ex tycker om att springa med andra men inte vill binda upp dig till en specifik grupp. Kanske vill du kolla formen inför ett lopp och vill veta tiden på 5 km. Du kan springa med vagn, med barn och du kan gå. För vissa är det perfekt med en fast tidpunkt så man vet att man verkligen kommer ut åtminstone en gång i veckan året runt. Är du ny i stan och vill ha nya löparvänner? Då ska du definitivt prova på. Parkrun passar verkligen alla då man kan delta utifrån sin egen nivå och behov. Och det är helt gratis! Det enda du behöver göra är att anmäla dig i förväg och skriva ut- samt ta med din streckkod för att kunna få en tid registrerad på loppet.
Parkrun arrangeras av friidrottsföreningen Parkrun IF och finns i Sverige idag i:
Parkrun växer hela tiden i runt om i världen. Vill du vara delaktig som volontär, eller kanske starta upp parkrun där du bor? Läs mer om parkrun på deras hemsida eller på Facebook
Det första parkrun-eventet i Sverige hölls i just Haga i augusti 2016 under ledning av Deri Thomas.
Grundare av Parkrun är Paul Sinton-Hewit. Här berättar han om verksamheten och avslöjar sitt starkaste minne från Parkrun.
Läs tidigare inlägg om parkrun
parkrun – senaste tillskottet i friidrottsfamiljen
Parkrun startade i Storbritannien 2004 och efter ett par år tog allt fart och spred sig snabbt över landet, och idag över världen. Bara i Storbritannien har 72 346 parkruns genomförts sedan starten. Under sensommaren kom parkrun till Sverige och varje lördag kl 9.30 samlas löpare till Hagaparken i Stockholm för att springa en runda på 5 kilometer, med tidtagning.
Några av Löparakademins löpare som gillar parkrun
– Det är bra att vi har kommit igång nu i Hagaparken så att folk kan se parkrun ’in action’ och förstå hur det hela fungerar. Folk älskar enkelheten – det är gratis, det är varje vecka och när du är registrerad på hemsidan, är det bara en fråga om att dyka upp varje vecka kl 9.30. Atmosfären är alltid avslappnad och det spelar ingen roll hur snabbt eller långsamt du tar dig runt de 5 kilometrarna. Variationen av löpare som vi har haft – från 16 minuter till 60 minuter – är ett bevis på det! berättar Deri Thomas, som tagit parkrun till Sverige.
Deri Thomas och några av alla ideella funktionärer kring parkrun
I Sverige drivs parkrun av Parkrun IF och just nu pågår planeringen för en uppstart i Örebro. Utvärdering av parkrun i Storbritannien visar att parkrun är en inkörsport för människor till löpningen, lopp och klubbar. Enkelheten, den sociala samvaron och upplevelsen av att det går att utvecklas tidsmässigt sägs vara några av anledningarna.
– Vi vill gärna starta fler event runt om i landet, och vi hoppas att andra klubbar vill engagera sig i att starta parkruns i sina närområden. Det är ett enkelt och effektivt sätt att ge en bra service till löpare varje vecka. Folk älskar att få en tid och det är så roligt att se människor förbättras och utvecklas över tiden, fortsätter Deri.
Det är gratis att delta och din tid registreras till dig via en streckkod som du skriver ut och tar med.
Mer om parkrun hittar ni på hemsidan eller på Facebook
Foton: Parkrun
Text: Hillevi Thor
Tredje året i rad för Sverige på fötter & intresset ökar
Små förändringar kan skapa enorm kreativitet. Både nya och gamla föreningar, företag, privata aktörer och skolor engagerade sig under årets manifestation. Alla med samma mål – att inspirera människor till rörelse.
Istället för att ha manifestationen vid en given tidpunkt fick hela dagen gå i rörelsens tecken. Målet med förändringen var att fler skulle ha möjlighet att delta samt att engagera fler aktörer och målgrupper då detta är ett budskap som är relaterat till folkhälsa och därmed berör hela samhället. Och så blev det! Föreningar, nya som gamla, företag, gym, skolor och enskilda personer deltog med ett fantastiskt engagemang. På flera orter samverkade flera olika aktörer och kreativiteten flödade. Olika aktörer som alla arbetar mot samma mål – att inspirera människor till rörelse.
– Fantastiskt att en sådan liten förändring kan leda till så mycket kreativitet och nya möjligheter, säger Jenny Sundqvist ansvarig för manifestationen. Dessutom var det flera skolor som hörde av sig och var intresserade av att delta, vilket såklart är jättekul. Skolan är en av våra viktigaste arenor där vi kan nå ut till barn med detta viktiga budskap.
Onsala Montessoriskola utanför Göteborg var första skola att anmäla intresse. Där fick niondeklassarna projektleda och planera hela dagen för hela skolan.
Datum för nästa års manifestation är torsdagen den 23 maj 2019 och anmälan är redan öppen så det finns god tid till planering.
Här är några aktiviteter att inspireras av inför Sverige på fötter, torsdagen den 23 maj 2019.
Hälle IF i Ljungskile passade på att ha en trekamp för barn, som kallades ”Sverige på fötter-kampen”, i samband med Sverige på fötter-dagen. Därtill hade de öppna motionsgrupper som föräldrar och andra aktiva hade möjlighet att haka på. För de yngre som inte ville tävla fanns möjlighet att testa på friidrott, där duktiga ungdomsledare fanns till hands och det var även en del ungdomar som kom och testade på. Totalt var det 80 aktiva, i åldrarna 7-55 år, i rörelse runt och på Rimnersvallen i samband med arrangemanget.
Trekampen blev en succé där ett 40-tal barn ställde upp i 60 m, längdhopp och kast med liten boll. Alla deltagare fick plakett och de tre bästa i varje åldersklass fick dessutom pokal. Det bjöds även på kexchoklad och dricka.
Bara Friidrottsklubb avsatte en hel dag där de engagerade skolorna på orten. Under 8 h mellan kl. 8.00-16.00 aktiverades ca 500 barn från skolorna på orten där de fick prova på friidrott. Anmälan gjordes i förväg och intresset hos skolor och förskolor var, som synes, jättestort. Alla förskolor samt grundskolan F-3 erbjöds att boka in en timme vardera åt sina verksamheter. Under den timmen fick alla prova på kulstötning (ärtpåsar), längdhopp, häcklöpning och stafett.
Falköpings Friidrottsklubb samverkade med Sports for you och Fritidsbanken Falköping under dagens alla aktiviteter där man engagerade 600 personer plus 100 funktionärer och aktivitetsledare. Under förmiddagen engagerades två skolor och 300 deltagare i aktivitetsbana och dragkamp.
Gym
nasieelever från Barn och Fritids-programmet år 1, FFIK, Sports for you och Fritidsbanken var aktivitetsledare.Efter lunch fick elever från Ållebergsgymnasiets IM program prova på bumberballs, inlines, lär dig cykla ,
hinderbana samt gladiatormatta med ca 150 deltagare. Gymnasieelever från Barn och Fritids-programmet år 2, FFIK, Sports for you och Fritidsbanken var aktivitetsledare.
På kvällen anordnades aktiviteter för allmänheten på motionscentralen Mösseberg. Olika löpbanor, gympass, dragkamp, gladiatormatta m.m med ca 150 deltagare. Ledare från de lokala gymmen, FFIK, Sports for you och Fritidsbanken var aktivitetsledare.
Onsala Montessoriskola valde att engagera hela skolan under dagen. Eleverna i årskurs nio var projektledare och ansvarade för att, i god tid, planera och genomföra dagen med olika aktiviteter för resterande klasser. Hela projektet var förankrat i styrdokumenten och kursplanen för idrott och hälsa.
Riviera Friidrott genomförde friidrottsaktiviteter på Norrbyskolan hela dagen för åk 1-4 där 128 elever deltog i aktiviteter som löpskolning, häcklöpning (låga häckar) i olika former, längd, kula och diskus.
Parkrun IF har vanligtvis sina aktiviteter på lördagar kl. 09.30. Varje lördag kan du, gratis, ta dig runt en 5 km slinga med tidtagning, precis i din egen takt. På Sverige på fötter-dagen arrangerade de aktiviteten tillfälligt på en torsdag och passade på att informera om sin ideella verksamhet. Parkrun finns på flera ställen i världen och i Sverige finns de för närvarande i Hagaparken Stockholm, Huddinge, Kungsängen, Malmö Ribersborg, Örebro, Skatås och Uppsala.
Svensk Friidrott inbjöd till en lunchaktivitet i Hammarbybacken i Stockholm. Här kan du se Johan Steenes aktivitet med Svensk Friidrott
Sverige på fötter är ett projekt inom ramen för Framåtfonden, ett initiativ av Riksidrottsförbundet och Svenska Spel.
Tre anledningar att springa tillsammans
På morgonpasset före jobbet, med hörlurar på löpbandet eller i motionsspåret efter barnens läggning. Löpare umgås mycket med sig själva. Men det behöver inte vara så. Efter ett halvår med en träningsgrupp vill jag slå ett slag för-gängspring.
Jag har alltid tyckt att löpning är en anrättning som skall avnjutas i ensamhet. Under tystnad och med eftertanke. I synnerhet långpassen.
De neon- och kompressions-draperade långlöpargrupperna som alltid vinkar så glatt när vi möts på söndagsturerna lockade mig icke. Långdistanslöpning är en individuell sport och den som inte klarar av att umgås med sig själv i två timmar en söndag morgon är i fel bransch. Eller?
Aristoteles menade att människan är ett socialt djur. Den som inte kan eller inte känner behov av att umgås med andra människor är antingen en ociviliserad best eller en gud.
Efter ett halvår i en träningsgrupp är jag beredd att hålla med Aristoteles. Framförallt har jag insett att det finns många fördelar med att springa tillsammans. Sent ska syndaren vakna, men här kommer i vart fall mina tre fördelar med gäng-spring.
Undvika långpass-blues
Att ha andra att prata med gör att tiden går snabbare, vilket kan vara nog viktigt om det står tre timmars löpning på schemat, men framförallt har jag märkt att sällskap hjälper till att hålla den mentala bäringen.
Jag har generellt inga problem i umgänget med mig själv. Jag trivs med några timmars egentid. Men i takt med att glykogendepåerna sjunker så sjunker även nivån på den inre dialogen. De där tankarna som kändes fräscha vid kilometer fem övergår i ett gubbigt ältande vid kilometer sjutton.
Ett bra långpass-sällskap är både motivation och distraktion. I en större grupp behöver man heller inte oroa sig för att det ska ta slut på samtalsämnen eller känna ett tvång att hålla igång en dialog när andhämtningen blir för tung. Det finns alltid någon annan som kan ta vid med ett inlägg om de senaste skorna eller det bästa sättet att steka en burgare.
Nörd-ventil
Löpning har alla ingridienser för att locka till sig nördar. Det börjar harmlöst. Köra tre pass i veckan. Få lite bättre flås. Kanske sätta upp ett tidsmål för Midnattsloppet.
Innan du vet ordet av så har du blivit en konnässör. Helt plötsligt är det viktigt att veta om vilan mellan tusingarna skall vara 60 eller 90 sekunder. Om du ska prioritera distans den här säsongen? Ellert är det snabbheten som måste förbättras? Och så var det det där med tröskelvärdet. Kanske måste köra lite längre trösklar i marafart. Samtidigt – måste bli snabbare på kortare distanser. Kanske bäst ändå att köra kortare men lite snabbare? Man vill ju inte bli övertränad heller.
Löpning är komplext i all sin enkelhet och allt det här behöver komma ut. Vi människor har ett nedärvt behov av att dela med oss av information. Från savannens jägare som behövde veta var farliga rovdjur höll hus till dagens sociala medier. Vi kan inte låta bli att dela med oss.
Löpkonnässören är inget undantag. För den omedelbara omgivningen kan det bli påfrestande. Så att få några timmar i veckan där alla, i varierande grad och omfattning, är lika nördiga, är nyttigt för löparens sociala liv.
Flytta fram gränserna.
Om man jämför tidsutvecklingen på marathon jämfört med tiderna på Kentucky Derby, så följs de åt ungefär fram till 1950. Då planar utvecklingen för hästarna ut, medan människans marathontider fortsätter att sjunka. Anledningen tror forskarna är att människor kan använda sin mentala kapacitet för att påverka fysisk prestation. Vi kan helt enkelt inspireras av andra.
När jag sprang själv så bestod min löpvärld av mig själv och eliten på tv. Kanske några andra glada amatörer som man pratade med på loppen, men i stort bestod mitt universum av mig. Eliten och deras prestationer är så klart inspirerande, men det är svårt att omsätta den inspirationen till banpasset på tisdag kväll. Gapet är för stort.
Att springa med en grupp där det finns löpare som är bättre, men som är bättre inom rimlighetens gränser, är väldigt inspirerande. Att veta vilka personbästa de har och att se med egna ögon vad det innebär på en 400 hundring på träning ger en bättre känsla för vad som är möjligt, och omöjligt. Det finns något tydligt att fästa målsättningen på.
Löpning kan absolut avnjutas ensam. Att ge sig ut på en lugn distans efter jobbet i kvällssol eller att bita ihop och hitta flytet igenom tio kilometer i marafart i lätt duggregn är en lisa för själen. Men att byta ut några av de ensamma milen mot gäng-spring kan ta löpningen till nästa nivå. För när allt kommer omkring så är det kanske bättre att äta gröt tillsammans än oxfilé ensam.
Av: Adam Wahlfeldt
Löparglädje i Löparakademins gäng under Parkrun. Foto: Parkrun IF
1,8 miljoner svenskar kan tänka sig att springa ett lopp det närmaste året
Löparrapporten och trender inför löpningsåret 2017
Intresset för löpning är fortsatt mycket stort i Sverige. Var fjärde svensk mellan 18 och 79 år kan tänka sig att springa ett eller flera lopp under 2017. Beräknat på befolkningsmängden innebär det att 1,8 miljoner personer är intresserade av att ställa sig på startlinjen under året. Något fler, 28 procent, av vuxna i Sverige löptränar i stort sett varje vecka.
Svensk Friidrott presenterar idag Löparrapporten; en årlig sammanställning av svenska folkets löparvanor och statistik från Sveriges alla Godkända lopp, samt fem trender inför löpningsåret 2017.
Karlstad Stadslopp Foto: Fredrik Karlsson
– Löpning är Sverige främsta träningsform och vi vill i vår roll som förbund följa utvecklingen så att vi kan skapa ännu bättre förutsättningar för våra föreningar – både stora och små – att även i framtiden ligga i framkant vad gäller lopparrangemang och löpträning. Trenderna visar tydligt att omvärlden förändras och vi måste följa med för att nå våra gemensamma mål om att får fler att upptäcka glädjen i att springa, och i att springa lopp, säger Stefan Olsson, Generalsekreterare Svenska Friidrottsförbundet.
Löpning är Sveriges ledande motionsform och intresset för att träna organiserat ökar
- 28 procent av 18–79-åringar i Sverige löptränar i stort sett varje vecka – 17 procent minst en gång i veckan. Män springer oftare jämfört med kvinnor och åldersgruppen 30-49-åringar springer oftare jämfört med andra åldersgrupper.
- Var fjärde löpare som oftast tränar själv säger att de kan tänka sig att springa i organiserad form i löpargrupp/förening. Detta är något fler än vad Löparrapporten 2016 visade.
- De allra flesta av de som ägnar sig åt löpning, 84 procent, löptränar oftast själva och 5 procent uppger att de oftast tränar i organiserad form i löpargrupp/förening.
Loppen fortsätter att vara en viktig motor i motionssverige – särskilt för det geografiska näromådet
- En av fyra, 26 procent, kan tänka sig att springa ett eller flera lopp under det närmaste året.
- Boende i Västsverige har ett större intresse för halvmarathondistansen, något som visar den starka dagkraften som Göteborgsvarvet har.
- 5 och 10 kilometer är de mest populära distanserna – 28 respektive 25 procent av respondenterna kan tänka sig att springa dessa distanser.
- Vartannat Godkänt lopp har en klass för fem eller tio kilometer, eller både och. Andelen lopp som har klasser för marathon eller 22-41 kilometer ökar något. Det stora utbudet av lopp över fem och tio kilometer, till exempel loppserierna Vårruset, Blodomloppet och Midnattsloppet, ger också många löpare möjligheten att springa dessa distanser i närområdet.
Gapet mellan mäns och kvinnors preferenser gällande lopp minskar
- Kvinnor har jämfört med män större intresse för lopp över 5 kilometer, samtidigt som män oftare svarar att de skulle vara intresserade av att springa 10 kilometer.
- Även om skillnaden mellan vad män och kvinnor föredrar kvarstår så är gapet inför 2017 inte lika stor som Löparrapporten 2016 visade.
- I tillägg visar analyser från bland annat Asics Stockholm Marathon att kvinnor presterar allt bättre resultatmässigt och i Tjurruset, som tidigare var ett lopp riktat mot män, deltar nu lika många kvinnor som män.
Stadslopp och traillopp mest populära, men för att locka de unga krävs mer upplevelsebaserade lopp
- Traditionella landsvägslopp/stadslopp och terränglopp/traillopp håller ställningarna som de mest populära loppformerna. Unga (18-29 år) har ett tydligt större intresse för olika typer av upplevelselopp.
- Vid sidan av löplopp är det lopp i cykel och längdskidåkning som lockar svenskarna mest, troligt nära kopplat till deltagande i En Svensk Klassiker.
- Intresset för smalare löpformer ökar och det utvecklas hela tiden nya löpformer. Inom friidrotten har serier av gratis femkilometerslopp gjort entré inför 2017, t.ex. Parkrun och Tensta Rinkeby Grass Run. Det totala utbudet av motionstävlingar, i löpning och i andra idrotter, ökar hela tiden vilket också har inneburit en ökad konkurrens.
Rekordmånga lopp arrangeras, men bland de 50 största loppen har 78 % haft minskade deltagarsiffror under 2016
- Under 2016 arrangerades 443 godkända lopp, flest någonsin och en fördubbling över tio år. I dessa lopp startade 612 296 löpare (ej unika), vilket är en tillbakagång med 11 procent jämfört med 2015. Toppnoteringen inföll 2014 då 743 000 startade i 388 Godkända lopp och historiskt sett ligger deltagarsiffrorna fortsatt mycket högt.
- Inför 2017 finns 420 godkända lopp i det officiella lopprogrammet här på svenskalopare.se, vilket är det högsta antalet någonsin vid ingången till ett år. Fler lopp förväntas söka godkännande under årets gång.
Om Löparrapporten 2017
Ladda ner Löparrapporten 2017 i sin helhet
Om den externa undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svensk Friidrott. Syftet med mätningen är att kartlägga vanor, beteenden och attityder hos svenska folket kopplat till löpning. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18-79 år. Totalt har 1007 intervjuer genomförts under perioden 2 februari– 8 februari 2017. Deltagarfrekvensen är 58 %. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Markerade signifikanta skillnader i rapporten är jämfört mot totalen (kön, ålder, utbildning och region). Resultatet är efterstratifierat.
Om Svensk Friidrotts statistik
Statistiken är insamlad från arrangörsföreningar inom Svensk Friidrott samt sammanställd ur Svensk Friidrotts tävlingsverktyg FRIDA.
Kontakt för frågor om Löparrapporten
Hillevi Thor, verksamhetsansvarig
hillevi.thor@friidrott.se
0725-591778
