Isabellahs tips inför nya löparåret
Nytt år innebär för många att man sätter upp nya mål för sin träning. Kanske vill man sänka sitt personbästa på milen, ge sig på att springa en Marathon eller helt enkelt börja ta sig ut i löparspåren. Svenska löpares ambassadör Isabellah Andersson menar att det är viktigt att man sätter upp realistiska mål.
– Man bör sätta mål som man troligen kan nå, det känns alltid härligt när man lyckas nå sitt mål, sedan kan man ju höja ribban ett steg igen, säger Isabellah. Det spelar ingen roll om man är motionär eller elitlöpare, alla bör ha mål som är realistiska.
Det är också viktigt att ta bort allt som gör att det blir svårare att nå dina mål.
Hon lyfter också fram att det är viktigt att ha någon inspiration, och gärna någon att springa tillsammans med som hjälper en att uppfylla sina mål.
– Det ska vara någon som har samma intresse och liknande mål, säger hon.
Du ska göra det
Många människor säger att de ska försöka uppnå sina mål och ett klassiskt nyårslöfte är att man ska försöka börja träna mer. Isabellah Andersson menar att ordet försöka redan från början gör att väldigt få kommer att klara sin målsättning.
– Du ska göra det, inte försöka, säger Isabellah. Att försöka är som att skydda sig själv från att misslyckas.
Isabellahs tränare Lars Andersson fyller i.
– Det som är viktigt med målet är också att man känner att det är något man verkligen vill. Helst ska man börja le varje gång man tänker på målet, för då är det något man vill. Annars är det väldigt svårt, säger han och fortsätter:
– Det ska komma inifrån. Det funkar inte att någon annan säger åt dig vad du ska göra, du måste själv vilja det.
Börja sakta
Så här i början av året är det många som kommer igång med sin träning igen efter ett litet uppehåll. För somliga innebär januari också starten på ett helt nytt liv fyllt av träning, och då är det lätt att man förivrar sig. Det är något som Isabellah Andersson vill att man undviker.
– Man har ofta haft mycket att göra i slutet av året kring jul och nyår, så därför är det bra att börja det nya året sakta och komma igång försiktigt. Det är mycket bättre än att man kör fullt ös från början och sedan ger upp.
I dag finns det mängder av olika prylar som ska hjälpa löpare när de är ute och springer. Oavsett om man är elitlöpare eller motionär kan dessa vara till nytta, och Isabellah Andersson menar att en GPSklocka är ett väldigt bra hjälpmedel.
– Då vet man dels hur långt man sprungit och hur lång tid det har tagit. Det är bra att kunna ha en klocka och en dagbok så att man kan följa sin utveckling hela tiden. Det inspirerar en att vilja bli bättre.
Lopp är kul
Löparåret består för många inte bara av träning utan också ett antal olika lopp. Isabellah Andersson menar att det är bra att planera in ett lopp med jämna mellanrum. Det är ett bra sätt att stämma av hur man utvecklats av sin träning.
– Ofta springer man snabbare i ett lopp än om man springer själv, för man rycks med av andra. Det kan bli ett riktigt bra tempopass. Det finns många bra lopp över fem och tio kilometer som är perfekta att börja med, säger hon.
Om man är nybörjare kan det vara avskräckande att springa ett lopp där man automatiskt jämförs med många andra, inte bara med sig själv. Men Isabellah Andersson vill få bort stämpeln av att lopp bara är för dem som sprungit mycket.
– Jag brukar säga att alla är vinnare bara man kommer i mål. Det är inte bara den som kommer först i mål som är vinnare, säger hon och får medhåll av Lars.
– Alla som springer har ett litet mål. Klarar man det är man en jättevinnare, säger han.
Isabellah säger att de som springer lite längre, till exempel ett marathonlopp på fyra timmar, är vinnare på sitt sätt. Att vara ute så länge är verkligen en utmaning som man ska vara stolt över att klara av.
Spring lite längre
En bra förberedelse inför ett lopp är att springa lite längre på träning.
– Det är bra att kunna springa sex kilometer innan ett femkilometerslopp, då blir loppet lättare. Loppet ska vara något att njuta av, och då är det skönt att veta att man tidigare har sprungit lite längre och att veta att man klarat av det.
