Att börja springa är det bästa val Julia någonsin gjort

Julia Vogel springer olika typer av lopp, allt från vanliga motionslopp till med hinderbaneliknande lopp. Foto: Privst

Julia Vogel springer olika typer av lopp, allt från vanliga motionslopp till med hinderbaneliknande lopp. Foto: Privst

Som yngre spelade Julia Vogel mycket innebandy, men efter att skola och mycket annat kom i vägen i tonåren lade hon klubban på hyllan. Efter några år kände hon dock att det var läge att börja träna igen. I dag kan hon se att det är hennes livs bästa beslut.

Julia Vogel är 25 år och arbetar som kundansvarig på Atea. Hennes arbete är ganska energikrävande och stundtals också stressigt då hon är mycket ute hos kunder och sällan sitter ner under längre perioder. Träningen får henne dock att kunna fokusera bättre på de uppgifter som hon har.

Men det var först i de sena tonåren som hon på allvar tog tag i sin träning.

– Och då tog jag helt enkelt på mig skorna som jag hade hemma och gav mig ut och joggade lite sakta. Vart eftersom utvecklades det till att jag faktiskt började tycka att det var kul att springa. Jag hittade någon slags avkoppling i att springa, och det var delvis någon slags terapi för själen också att få vara ute i naturen, koppla bort allt annat och bara få vara för sig själv, berättar hon.

Svårt att hitta tempo
Löpningen var en ganska ny upplevelse för Julia. Under innebandyåren hade hon så klart sprungit som en del i träningen, men hon hade egentligen aldrig sprungit för sig själv och för sin egen skull. Hon berättar att det var rätt svårt i början att hitta ett tempo och ett sätt att springa som passade henne.

– Jag försökte ställa in mig på att springa samma runda men att hela tiden försöka komma lite längre.

Ju mer hon sprang desto roligare tyckte hon att det var, och i dag är löpningen en del av hennes vardag, i alla fall under sommarhalvåret. Hon är nämligen lite av en säsongslöpare. Nu när det börjar bli lite kallare ute så förlägger hon större delen av sin träning, såväl styrka som kondition, på gymmet. Men på vårkanten och under hela sommaren blir det desto mer löpning.

– Det blir tre gånger i veckan ungefär. Jag brukar springa ungefär sex, sju kilometer. Ibland kan det bli en mil också, säger Julia som berättar att just milen är hennes favoritdistans, speciellt när hon springer lopp, och en sträcka som är optimal på mer än ett sätt.

– Det är så pass långt att man får ta ut sig ordentligt, men det är också så pass kort att man kan utmana sig själv riktigt mycket. Man behöver inte ha den här långa träningsperioden bakom sig för att kunna prestera på ett millopp. Det kan gå några veckor utan att man hinner träna så mycket löpning, och ändå kan man komma till loppet och känna att man kan ge järnet i alla fall.

– De flesta kan också klara av en mil med lite träning bakom. Man har alla förutsättningar att kunna prestera bra på ett sådant lopp.

Har längre distanser i sikte
Några direkta mål med löpningen har hon inte, och ibland kan hon gå ut och springa bara för avkopplingens skull.

– Men jag brukar ofta anmäla mig till lopp, och där är det ju lite roligare att sikta mot tider och liknande, konstaterar Julia som för två år sedan sprang sin första halvmaraton. Nästa år hoppas hon kunna genomföra en maraton.

– Det vore himla, himla roligt!

– Men då krävs det en ordentlig planering och mycket mer träning.

De senaste åren har Atea samlat ett stort gäng som sprungit SM-milen, det officiella svenska mästerskapet på tio kilometers landsvägslöpning, och där har Julia varit med och utmanat sina kollegor.

– Just att springa med kollegor tycker jag är riktigt kul.

Ensam med musiken
Annars är Julia en ensamlöpare när hon tränar. Hon tycker om att kunna anpassa löpningen efter dagsformen eller efter hur kuperingen ser ut. Ibland kör hon lite för hårt när hon springer med andra.

När Julia springer försöker hon njuta så mycket hon kan, oavsett om det är ett lopp eller om hon springer för sig själv. Hon försöker njuta av omgivningarna och när hon tränar så är det ännu lättare för henne att ”bara vara”, för då behöver hon inte heller tänka på någon tid. Då är det bara hon, naturen och musiken.

– Då kan jag kanske börja lite lugnare än vad jag brukar göra när jag springer ett lopp. Jag springer sällan där det är mycket folk när jag springer själv. Då brukar jag försöka ge mig ut på landsbygden, vid åkrar och ängar, och bara njuta av att vara i naturen.

– Det är också från musiken som jag hittar mitt tempo.

Sporras av Sverigestafetten
Julia Vogel har varit med i Sverige Stafetten, Ateas motionssatsning för personalen, från start och hon menar att konceptet passar henne alldeles utmärkt då hon är en riktig tävlingsmänniska. Dels tycker hon att det är roligt att tävla mot kollegorna, men mest tävlar hon mot sig själv.

– Det sporrar mig ännu mer att träna. Inte så att det känns tvingande, men för mig är det sporrande att alltid försöka ligga först.

Julia och hennes kollegor registrerar alla sina träningspass i en app, och det gör att de får en överblick över hur mycket de faktiskt tränar, och det har påverkat Julia.

– Ibland tycker man kanske att man inte tränat tillräckligt mycket, men när man kollar i appen ser man ju att man faktiskt tränat fyra eller fem gånger i veckan. Man får en överskådlig blick över sin träning och det gör det också lättare att godkänna en vilodag för sig själv.

Julia menar att hon, liksom många andra som tränar, ibland har svårt att hitta motivation att träna.

– Det har ju varit perioder när man varit sjuk, eller när man varit ute och rest, då det varit utmanande att hitta motivationen och kontinuiteten att återuppta träningen. Och så känner nog många. Det kanske är enkelt att gå och träna första och andra gången, men att sedan fortsätta är inte alltid så lätt.

Julia har då ett tips.

– Man kan försöka hitta en träningskompis. Jag har en kompis som jag går och tränar med och det gör det lite lättare då man kan ha en stående tid.

Fått mer energi
Löpningen har fört med sig flera positiva effekter för Julia Vogel. Hon menar att det är det bästa val hon någonsin gjort, att börja springa.

– Jag tror att det var tack vare att jag började springa som jag fick upp intresset för träning generellt, berättar hon.

Direkt märkte hon att hon kroppen orkade mer och att hon fick mer energi. Träningen har förändrat hela hennes liv, och hon menar att hon aldrig skulle kunna leva utan träning i dag. Hon försöker också bidra till att andra ska komma igång med träningen.

– Jag försöker få mina vänner och kollegor att börja träna, men det är utmanande att få dem att se fördelarna med träning. Och som jag sa, många har svårt att få in kontinuiteten.

– För mig är träningen det bästa jag vet! Jag mår så mycket bättre. Ibland när jag känner mig deppig så går jag ut och springer och får mycket mer energi. Träningen är verkligen bra för alla!

Text: Magnus Fridell

Kostråd

Bra mat för löpare

Läs mer
Sverige på fötter

Sugen på att börja springa?

Läs mer
Tävla och träna

Lopp och löpargrupper

Läs artiklar om lopp och löpargrupper