1,8 miljoner svenskar kan tänka sig att springa ett lopp det närmaste året

Intresset för löpning är fortsatt mycket stort i Sverige. Var fjärde svensk mellan 18 och 79 år kan tänka sig att springa ett eller flera lopp under 2017. Beräknat på befolkningsmängden innebär det att 1,8 miljoner personer är intresserade av att ställa sig på startlinjen under året. Något fler, 28 procent, av vuxna i Sverige löptränar i stort sett varje vecka.

Svensk Friidrott presenterar idag Löparrapporten; en årlig sammanställning av svenska folkets löparvanor och statistik från Sveriges alla Godkända lopp, samt fem trender inför löpningsåret 2017.

Karlstad Stadslopp  Foto: Fredrik Karlsson

– Löpning är Sverige främsta träningsform och vi vill i vår roll som förbund följa utvecklingen så att vi kan skapa ännu bättre förutsättningar för våra föreningar – både stora och små – att även i framtiden ligga i framkant vad gäller lopparrangemang och löpträning. Trenderna visar tydligt att omvärlden förändras och vi måste följa med för att nå våra gemensamma mål om att får fler att upptäcka glädjen i att springa, och i att springa lopp, säger Stefan Olsson, Generalsekreterare Svenska Friidrottsförbundet.

Löpning är Sveriges ledande motionsform och intresset för att träna organiserat ökar

• 28 procent av 18–79-åringar i Sverige löptränar i stort sett varje vecka – 17 procent minst en gång i veckan. Män springer oftare jämfört med kvinnor och åldersgruppen 30-49-åringar springer oftare jämfört med andra åldersgrupper.
• Var fjärde löpare som oftast tränar själv säger att de kan tänka sig att springa i organiserad form i löpargrupp/förening. Detta är något fler än vad Löparrapporten 2016 visade.
• De allra flesta av de som ägnar sig åt löpning, 84 procent, löptränar oftast själva och 5 procent uppger att de oftast tränar i organiserad form i löpargrupp/förening.

Loppen fortsätter att vara en viktig motor i motionssverige – särskilt för det geografiska näromådet

• En av fyra, 26 procent, kan tänka sig att springa ett eller flera lopp under det närmaste året.
• Boende i Västsverige har ett större intresse för halvmarathondistansen, något som visar den starka dagkraften som Göteborgsvarvet har.
• 5 och 10 kilometer är de mest populära distanserna – 28 respektive 25 procent av respondenterna kan tänka sig att springa dessa distanser.
• Vartannat Godkänt lopp har en klass för fem eller tio kilometer, eller både och. Andelen lopp som har klasser för marathon eller 22-41 kilometer ökar något. Det stora utbudet av lopp över fem och tio kilometer, till exempel loppserierna Vårruset, Blodomloppet och Midnattsloppet, ger också många löpare möjligheten att springa dessa distanser i närområdet.

Gapet mellan mäns och kvinnors preferenser gällande lopp minskar

• Kvinnor har jämfört med män större intresse för lopp över 5 kilometer, samtidigt som män oftare svarar att de skulle vara intresserade av att springa 10 kilometer.
• Även om skillnaden mellan vad män och kvinnor föredrar kvarstår så är gapet inför 2017 inte lika stor som Löparrapporten 2016 visade.
• I tillägg visar analyser från bland annat Asics Stockholm Marathon att kvinnor presterar allt bättre resultatmässigt och i Tjurruset, som tidigare var ett lopp riktat mot män, deltar nu lika många kvinnor som män.

Stadslopp och traillopp mest populära, men för att locka de unga krävs mer upplevelsebaserade lopp

• Traditionella landsvägslopp/stadslopp och terränglopp/traillopp håller ställningarna som de mest populära loppformerna. Unga (18-29 år) har ett tydligt större intresse för olika typer av upplevelselopp.
• Vid sidan av löplopp är det lopp i cykel och längdskidåkning som lockar svenskarna mest, troligt nära kopplat till deltagande i En Svensk Klassiker.
• Intresset för smalare löpformer ökar och det utvecklas hela tiden nya löpformer. Inom friidrotten har serier av gratis femkilometerslopp gjort entré inför 2017, t.ex. Parkrun och Tensta Rinkeby Grass Run. Det totala utbudet av motionstävlingar, i löpning och i andra idrotter, ökar hela tiden vilket också har inneburit en ökad konkurrens.

Rekordmånga lopp arrangeras, men bland de 50 största loppen har 78 % haft minskade deltagarsiffror under 2016

• Under 2016 arrangerades 443 godkända lopp, flest någonsin och en fördubbling över tio år. I dessa lopp startade 612 296 löpare (ej unika), vilket är en tillbakagång med 11 procent jämfört med 2015. Toppnoteringen inföll 2014 då 743 000 startade i 388 Godkända lopp och historiskt sett ligger deltagarsiffrorna fortsatt mycket högt.
• Inför 2017 finns 420 godkända lopp i det officiella lopprogrammet här på svenskalopare.se, vilket är det högsta antalet någonsin vid ingången till ett år. Fler lopp förväntas söka godkännande under årets gång.

Om Löparrapporten 2017

Ladda ner Löparrapporten 2017 i sin helhet

Om den externa undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svensk Friidrott. Syftet med mätningen är att kartlägga vanor, beteenden och attityder hos svenska folket kopplat till löpning. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18-79 år. Totalt har 1007 intervjuer genomförts under perioden 2 februari– 8 februari 2017. Deltagarfrekvensen är 58 %. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Markerade signifikanta skillnader i rapporten är jämfört mot totalen (kön, ålder, utbildning och region). Resultatet är efterstratifierat.

Om Svensk Friidrotts statistik
Statistiken är insamlad från arrangörsföreningar inom Svensk Friidrott samt sammanställd ur Svensk Friidrotts tävlingsverktyg FRIDA.

Kontakt för frågor om Löparrapporten

Hillevi Thor, verksamhetsansvarig
hillevi.thor@friidrott.se
0725-591778