• Isabellah tipsar
• Träningstips

Isabellah har alla tankar på loppet

Det finns många teorier om hur man ska ladda inför ett maratonlopp, speciellt när det kommer till mat. Vad ska man äta och när ska man äta för att få bästa möjliga förutsättningar? På den frågan finns det lika många svar som det finns löpare.

Isabellah Andersson, menar att det är för mycket fokus just på maten.

– Det är bättre att fokusera på vad man ska göra, på hur man ska springa, säger Isabellah som också menar att det kan vara till skada att äta för mycket.

– Många säger att man ska ladda med pasta dagen innan, äta en bra frukost och ta en banan två timmar innan loppet. Men det blir för mycket för magen tror jag.

– Det är bra att göra samma sak som man är van vid från träningen, då mår man som bäst, säger Isabellah.

Brukar inte äta före träning
Isabellah Andersson springer de flesta av sina tävlingar på förmiddagen. I och med att hon vanligtvis tränar på förmiddagen, ofta tidigt på morgonen, brukar hon heller inte äta något innan träningen. Därför är hennes mage van vid att vara förhållandevis tom när hon är ute och springer vilket gör att hon inte heller brukar äta före en tävling.

Men för en motionär ser det ofta annorlunda ut.

– De flesta motionärer springer på eftermiddagen efter jobbet, och då har de ju ätit både frukost och lunch innan de ger sig ut. Men när de tävlar är det inte riktigt samma situation för dem, för då jobbar de inte innan, säger Isabellahs man och tränare Lars Andersson som menar att det också är viktigt att lära känna sin mage.

Isabellah har dock ett annat råd som hon vill lyfta fram.

– Det är bättre att dricka ordentligt, konstaterar hon.

Däremot ska man vara noga med vad man dricker. Många lopp erbjuder sportdryck i sina vätskestationer, något som enligt Lars Andersson kan vara problematiskt.

– Tänk om det är en sportdryck som min mage inte tål. Sådant måste jag kolla upp innan. Jag kanske bara ska dricka vatten, eller ha med två små gelflaskor i byslinningen, säger Lars och Isabellah håller med.

– En gel kan man prova innan loppet. Om man springer 20 kilometer kan man prova att ta lite gel var femte kilometer.

Kolhydrater binder vatten
En annan aspekt som Lars och Isabellah lyfter fram vad gäller kolhydratuppladdning är att kolhydrater binder vatten.

– Och då blir man ju tung i magen. Det är inget bra utgångsläge i en mara att väga ett och ett halvt kilo extra, säger Lars.

Det är också viktigt hur man fördelar energi- och vätskeintaget i ett maratonlopp. Isabellah och Lars Andersson menar att det är viktigare att fylla på med energi och vätska under ett lopps första halva än under den andra halvan.

– När man väl blir törstig, då är det försent. Det man tar på slutet hinner inte kroppen använda, det blir mer en mental effekt, säger Lars.

– I ett maratonlopp tar jag ingenting efter 35 kilometer. Därefter tror jag inte att det hjälper något, det gör bara magen krånglig, fyller Isabellah i.

Stress och löpning går inte att kombinera
Det är inte bara att ge sig ut och springa ett lopp. Förberedelserna måste vara bra på alla sätt och vis, och en viktig aspekt som Isabellah tar upp är att man måste vila inför ett lopp.

– Det är inte bra att gå och lägga sig för sent dagarna före ett lopp, kroppen mår inte bra av det. Därför bör man planera så att man kan få till ordentlig vila för kroppen en vecka före loppet. Även om man har mycket att göra måste man slappna av, så man kan prova att sova lite tidigare så att man är fräsch, säger Isabellah och har ett tydligt budskap:

– Stress går inte att kombinera med löpning, det fungerar inte alls!

Att värma upp är också viktigt för att väcka kroppen och komma väl förberedd till start. Men det ska vara en lätt uppvärmning, menar Isabellah Andersson.

– Jag springer väldigt lätt i 15 minuter innan start, berättar hon och tillägger att hon är lite annorlunda från andra löpare, speciellt motionärer.

– Jag måste springa morgonpasset även på tävlingsdagar, då vaknar jag och mår bra. Det behöver inte vara så länge dock, bara jag får vara ute i tio minuter så känns det bra.

Foto: Deca Text & Bild

Bränn inte ut dig på uppvärmningen
Uppvärmningen är bra för att förbereda kroppen inför loppet. Dock tycker inte Isabellah att man behöver göra ruscher vilket är vanligt såväl bland elitlöpare som motionärer. Det tar bara på krafterna, menar hon.

– Jag undrar varför de gör så? Det ska ju inte springa på det sättet, säger Isabellah och får medhåll av Lars.

– Man behöver bara vara tillräckligt smidig för att kunna ta ett löpsteg, säger han.

– Du ska inte bränna ut dig på uppvärmningen, men däremot på tävlingen, konstaterar Isabellah Andersson och lyfter fram en liten varning.

– Vi är väldigt bra på att kopiera varandra, vi löpare. Men det gäller att vara trygg i sig själv och inte titta så mycket på vad andra gör, menar hon.

Tänker bara på loppet
Det räcker inte att bara komma fysiskt förberedd till ett lopp, även hjärnan måste vara med. Isabellah Andersson berättar att hon de sista dagarna inför en tävling enbart har loppet i sina tankar.

– Vad ska jag göra? Vad har jag för målsättning? Jag vill heller inte ha för mycket eller för många omkring mig, jag vill vara för mig själv. Jag vill bara tänka på loppet, inte på något annat utanför.

Isabellah går in i en tävlingsbubbla flera dagar före en loppstart.

– Jag vill vara Isabellah och tänka på vad jag ska göra om två dagar. Mitt lopp börjar en vecka innan loppet, då går jag in i min bubbla, berättar hon.

Under själva loppet brukar Isabellah tänka på vad hon och hennes tränare har pratat om och ta en kilometer i taget.

– Hur långt har jag kommit? Vad har jag för tid? Hur kan jag påverka den? Ibland är det jättesvårt när man är ensam och inte har någon runt omkring. Sista tredjedelen i ett lopp är svårast, speciellt om tiden som vi planerat för inte håller, för då är jag ofta ensam.

Vill vara inne i sitt lopp
Många motionärer tycker om att stänga in sig i sin egen värld under ett lopp, gärna med ett par hörlurar i öronen. Isabellah är också i sin egen värld, men på ett helt annat sätt.

– Jag har inte provar att springa med musik. Jag vill inte tänka på sådant. Jag vill vara inne i mitt lopp eller i min träning. Med musik kanske jag tappar fokus, konstaterar hon och menar att det är bättre att ha med en kompis när man springer i stället för att stänga in sig i musik.

Lars Andersson påpekar att det är viktigt att man tänker på sin löpning när man springer. Att lyssna på musik gör ofta att man kopplar bort just själva löptekniken, men det är ett misstag menar han.

– Många vill ju springa fort, men för att göra det måste man också springa rätt. Att lyssna på musik är kanske lite avslappnande, men det är inte avslappnande att springa optimalt, säger Lars.

Isabellah fyller i att musik gör att man tappar fokus på vad som händer runt omkring en.

– Man ska inte påverkas av något när man springer.

”Vi är alla olika”
Men samtidigt är det inte helt fel att lyssna på musik, konstaterar Lars. Musikens närvaro har fått många att orka ta sig ut i spåret och på så sätt ger det energi.

– Vi är alla olika och kan prova olika saker. Om det är så att en motionär säger att nej, jag kan inte springa utan musik, då är det bättre att ha musiken med sig. Men man bör prova att springa med kompisar i stället för musik, säger Isabellah.

En strålande glad Isabellah Andersson under sitt favoritlopp Asics Stockholm Marathon. Foto: Deca Text & Bild

Favoritloppet på hemmaplan

Isabellah Andersson vill alltså koncentrera sig på sin löpning när hon springer och inte låta något runt omkring henne störa. Vad som däremot ger henne energi är när det är mycket publik runt banan som hejar på henne. Och hon har ett favoritlopp.

– Asics Stockholm Marathon är mitt bästa lopp, det känns verkligen som hemmaplan. Det är folk utmed hela banan som skriker mitt namn, och det påverkar mig väldigt positivt.

Det finns dock lopp där omgivningen snarare tar energi. I februari sprang Isabellah Tokyo Marathon och en bit in i loppet hamnade hon ensam utan någon omkring sig, vilket hon tyckte var jobbigt.

– Men jag vill inte tänka negativt utan försöker koppla bort de tankarna. Jag kommer inte att springa bra om jag tänker att det är jobbigt. Men det är alltid kul när publiken känner igen mig. När jag springer i Sverige får jag extra kraft, det är hemma och folk vet vem jag är.

I ett längre lopp påverkas Isabellah, och även andra löpare, negativt av att bli trött och hamna i ett ingenmansland. Hon menar att det är mycket enklare att komma med i en klunga.

– Då har jag någon som jag vet kan hjälpa mig, och det brukar gå mycket lättare då.

– Men jag försöker som sagt att inte tänka negativt. Okej, jag vann inte men jag är en vinnare som kom i mål.

Alla som kommer i mål är vinnare. Foto: Deca Text & Bild